Hej i solen!
Vaknade igår lördag och trodde att NU är jag helt bra igen efter denna feber och förkylningspers.
Men bara efter att ha duschat så va jag helt slut...
Att vara hemma och inte sysselsätta mig blir jag nästintill galen av så det va ju tur att våran Goa Jennifer bjudit in oss på sin teateruppvisning som skolan satt ihop!
Hon är så jäkla bra min tjej säger jag bara! Hon skulle kunna ha vilken roll som helst och få den levande och lysa! Alltid lika upplyftande att se henne in action .
Tog lite bilder som jag satte ihop till ett kollage här nedan.
Det blev inte många knop under eftermiddagen mer än lite handling och sen köpte vi med mat från Saigon hem för att slippa laga en massa mat igår, skönt!
Vi avslutade kvällen här hemma, Thomas ,jag och Jonathan med att kolla "sagan om de två tornen" då jag och Thomas inte sett någon av dessa filmer tidigare.Nu har vi sagan om ringen race..bara det att de är så långa att jag nickar till emellanåt och måste fråga vad som hänt, haha!
Idag är det en ny solig dag och eftersom kroppen fortfarande stretar emot kraftmässigt så ska det få bli en hemmafixardag. Städa och tvätta upp allt som ligger som en bamsehög i tvättstugan. Grillen ska få jobba lite med, kycklingfilé blir det m hemgjord klyftpotatis,sallad och god sås med massa vitlök i!!
Kram i massor och kom ihåg att Timmarna du har idag är dina, ta hand om dom och ge dom ett värde, bry dig om dig själv, någon annan och lägg dina tankar på saker som ger dig någonting tillbaka... Onödiga negativa tankar tar bara kraften ur dig och slösar tid från sig.
Nu ska jag lyssna på musik och sparka igång dagen ordentligt här, MEEER KAFFE!!
//Caztis

Hej igen!
Nu är jag tillbaka. Hade kanske trott att jag skulle vara borta liite längre MEN så är jag ju hela tiden på "G" med saker och pågående processer och DÅ kan visst ALLT hända!
En av mina närmsta vänner skickade ett sms till mig för ett tag sedan som satte sig som en stämpel till eftertanke inom mig. Det var just de där orden som gjorde att jag ville ställa mig själv och mitt liv på sin spets (hur djupt nu det kan låta!) och det var en ren nödvändighet för mig att ta bort saker för att komma fram till andra saker som jag alldeles straxt ska dela med er.
Sms:et jag fick vill jag först dela med er(tror kanske att jag gjorde det i senaste inlägget men då säger jag "Let´s refresh our minds") Ungefär såhär löd det:
 
" Vi alla har bara 24 Tim/ dygn som måste förvaltas klokt för att nå dit man vill. Kan vara både utmanande och tråkigt att behöva omprioritera men nödvändigt ibland"
 
Detta satte fart i mig och jag satte igång att omprioritera, kanske mest inom mig själv men också i mitt privata liv.
Jag har en drift som är riktigt stark inuti mig och har varit ända sedan jag föddes tror jag, annars hade jag aldrig kommit dit jag är idag och det är att jag bara SKA  komma i mål med flera saker jag har satt upp för mig själv och som varit en del av mig redan som liten flicka och andra saker har kommit till längs vägen. Det är mer än viktigt och värdefullt för mig att genomföra vissa saker innan jag stänger mina ögon i detta livet.
En del saker har jag redan avklarat och det är allt ifrån att ta mig ur en ätstörning, till att ta itu med trauman jag burit med mig som barn , till att byggamin självkänsla, mitt självförtroende, till att våga komplettera mitt inre cv med att gå utbildningar som stärker mina inre cv:n ...jag har gått utbildningarna, jag har rest mig upp och ser mig själv och mina förmågor som en tillgång. Jag är frisk och har tagit mig ur och är en hel människa från allt jag utsattes för under min uppväxt.
En stolt; tacksam, glad och numera stark person som ser möjligheter i det mesta.
Allt har liksom fått ta sin tid och NU är jag framme och jag tillsammans med min familj har fattat ett beslut som funnits med mig ända sedan jag själv var en liten tjej...
Vi ska bli familjehem!!
Dörren vi har öppnat är just denna, att ta emot ett litet barn hem till oss och in i vår familj, att få växa upp i trygghet, kärlek hos oss. Ett barn mellan ca 0-1 år som av olika anledningar inte kan eller får vara i sin egen biologfamilj.
Detta är en dröm jag haft så sjukt länge och nu äntligen ska vi gå in i detta uppdrag.
Än sålänge  har vi kommit dit i processen att jag ringt och berättat för en utredare på socialen att vi önskar bli familjehem och eftersom vi tidigare varit kontaktfamilj så är vi halvutredda som familj och ska därför gå igenom ytterligare utredning genom att komlpettera det som fattas. Jättebra tycker jag att vi måste gå igenom en utredning till,  med tanke på att så många barn som placerats under tidigare år och säkerligen fortfarande  hamnar i familjehem/fosterhem som rentav varit fruktansvärda så är det av vikt att se till att familjer som öppnar upp sina hem och sina liv, hjärtan också ska ha ett hjärta som talar för dessa utsatta och skadade barns trygghet och möjlighet att få leva i en läkande och härlig miljö där det får utvecklas till den underbara person som den kom hit till jorden för att vara.
Jag har följt programmet "UPPDRAG GRANSKNING om Fosterbarn" och grät mig igenom detta program som va nu under veckan...jag kan många svordomar jag och alla dessa kastar jag på dessa förkastliga familjer som tagit in barn ENDAST för att skada och sparka på ännu mera! även till socialtjänsten och övriga samhället som inte tagit sitt ansvar at kolla upp och anmäla dessa familjer som så förstört så många människors liv!! Bra att socialen skärpt upp och gör ordentliga utredningar och även ser till att vara noggranna med uppföljning på barnen och familjehemmen som de placeras i.
 Jag är stolt att stå här idag och vara en av dom som hoppas att det barn som kommer till oss  i vuxen ålder ska kunna se tillbaka och känna att det fick en bonusfamilj som älskade och tog till sig denna precis som att det vore vårt biologiska barn, ingen skillnad. Jag vill  bli/vara världens bästa fostermamma och längtar tills socialen ringer och säger att det finns en liten kille eller tjej nu som behöver oss.
Så det är ju därför jag öppnat upp bloggen igen, för att NI ska få vara med i denna processen som jag hoppas kunna inspirera till att ta dina egna mål och drömmar på allvar eller att bara få se hur allt går till och vad det kan ge tillbaka när man gör det som pockar på i hjärtegropen.
Det ena leder till det andra och som det ser ut att bli så kommer jag att vara tjänstledig från mitt arbete på förskolan i ca 6 månader - 1 år från det att barnet placerats och kommit hem till oss.
Och vad det innebär och ger för ringar på vatten vet ingen mer än livet självt. men ni ska baraveta hur lätt det känns inuti och hur skönt det är, befriande och bara underbart att ha tackat ja!! till att ha tagit dettamålet, denna drömmen i handen.
Min fantastiska familj är alla överens och stöttar så himla bra i detta. Utan deras stöd så skulle det aldrig blivit så att dörren öppnats nu.
Ibland måste man som sagt omprioritera och plocka bort saker för att man ska kunna se och öppna för nya saker att hända i livet. Tack käraste vän som skrev det sms till mig , det var ett led i att denna dörren öppnats.
Snart igen va? ja, jag är ju här igen nu så...Kramkram:
Caztis
 
 
 En gammal bild från mitt arkiv- tycker den stämmer så med det jag skriver idag!
 
 
 

Det är dags för mig att packa ihop bloggen för en tid framöver.
Tycker att det är så vansinnigt kul att skriva och hålla på med bloggen och vill egentligen utveckla den MEN jag står i så många andra saker som behöver mitt fokus och som jag vill både komma till skott med men också slutföra.
Hinner liksom inte med det jag vill på ALLA plan och då är det dags sortera och prioritera om både i det praktiska vardagslivet, på jobbet och i relationer.
Känns ju lite trist för jag är ju en sån som helst vill ha massa saker runt mig att stöka och böka i på samma gång men om jag ska kunna ro mina mål i land och kunna känna mig nöjd över mina prestationer så lär jag prioritera om och se till att lägga fokus på det jag behöver ha fokus på just nu.
Detta blir mitt sista blogginlägg för denna period och jag hoppas att vara tillbaka igen när tid är! Det kanske blir jag och hon äldsta bloggaren 100 åringen Dagny, snacka cool!!
Jag kommer att lägga ner min skrivtid här på att istället skriva min bok som jag verkligen längtar efter att få fart på.
Det är tack vare skrivarkursen jag fick som jag verkligen känner att jag bara ska ro mitt skrivande i land och jag inser att tiden jag lägger på olika saker, situationer , tillochmed relationer tar fokus ifrån mitt mål och det mår jag inte bra av eftersom det är en sak jag alltid drömt om.... När jag va liten ville jag skriva barnböcker och när traumabearbetningen va över så ville jag skriva min bok. Vill spökskriva åt andra ,både memoarer och böcker,artiklar mm
Skulle va awsome att ha en egen spalt i en tidning, en egen krönika där jag både blir tilldelad ämnen men också väljer ämne själv!!
Haha oj nu är hon igång igen den där caztis!
Nåja! Tack för denna tiden och jag vill skicka med er som följt mig en sak som jag själv har med mig:
SE, LEV,VA & TA IN NUET VARJE STUND SOM ÄR MÖJLIG....FÖR NUET ÄR DET ENDA VI KAN VARA SÄKRA PÅ! Framtiden vet vi inte och har inga som helst garantier för varken 1 timma framåt eller 1 år. Det som har varit har vi redan gjort och varit i så varför dra runt med det in i nuet.
Som Mia Törnblom sagt:
Om vi står med ena foten i det förflutna och med det andra i framtiden så kissar vi på nuet! Här är bilden på det:
Jag har separationsångeeeeest men måste använda tiden till annat nu bara.
Kramen och pussar från
Pippilotta Caztis